hur tiden flyger
hur livet går vidare
hur allt är samma
och samtidigt helt nytt
och annorlunda
kanske kanske ett sexuellt utlopp här?
Jag menar det verkligen.
Tack till att börja med, till alla er som läst det jag skrivit.
Ni är långt många fler än vad jag någonsin kunnat föreställa mig. över 30000 om man ska tro på statistiken.
Tack till er som nämnt mig hos er. Reflekterat över mig, mina tankar och mina inlägg.
Jag är lika tacksam till er som avskyr mig, som till er som älskar att läsa. Och till er som hatar att läsa men inte kan låta bli.
Tack för omnämningar i bloggar, artiklar, websidor och kommentarer.
Tack till er som kommenterat i min blogg. Negativa, positiva, likgiltiga. Jag uppskattar att ni tog er tid att lämna ett spår efter er.
Bloggen har varit själens spegel en stund. För min egen del. Ett sätt för mig att skriva av mig, att dela med mig, att få input och feedback. Kanske att se mig själv i tredje person för att få grepp om verkligheten. Och om fantasierna.
Jag hoppas att det för några blivit ett utlopp. En fantasivärld som eggat, men samtidigt varit nog för att få lite påfyllning, istället för att ni själva skulle gå ut och hitta någon att knulla bakom ryggen med.
Jag hoppas också att jag varit en motvikt mot alla modebloggar, fashionistas, tomma ytor där ute. Jag avskyr er. Precis lika mycket som ni avskyr mig.
Jag har i alla fall vett nog at inte skriva när jag inte har någonting att skriva om. Det borde fler ta efter.
Jag är inte borta. Bara fokuserad på uppgiften.
Ta hand om varandra, och inte minst er själva.
Tack.
Tack till att börja med, till alla er som läst det jag skrivit.
Ni är långt många fler än vad jag någonsin kunnat föreställa mig. över 30000 om man ska tro på statistiken.
Tack till er som nämnt mig hos er. Reflekterat över mig, mina tankar och mina inlägg.
Jag är lika tacksam till er som avskyr mig, som till er som älskar att läsa. Och till er som hatar att läsa men inte kan låta bli.
Tack för omnämningar i bloggar, artiklar, websidor och kommentarer.
Tack till er som kommenterat i min blogg. Negativa, positiva, likgiltiga. Jag uppskattar att ni tog er tid att lämna ett spår efter er.
Bloggen har varit själens spegel en stund. För min egen del. Ett sätt för mig att skriva av mig, att dela med mig, att få input och feedback. Kanske att se mig själv i tredje person för att få grepp om verkligheten. Och om fantasierna.
Jag hoppas att det för några blivit ett utlopp. En fantasivärld som eggat, men samtidigt varit nog för att få lite påfyllning, istället för att ni själva skulle gå ut och hitta någon att knulla bakom ryggen med.
Jag hoppas också att jag varit en motvikt mot alla modebloggar, fashionistas, tomma ytor där ute. Jag avskyr er. Precis lika mycket som ni avskyr mig.
Jag har i alla fall vett nog at inte skriva när jag inte har någonting att skriva om. Det borde fler ta efter.
Jag är inte borta. Bara fokuserad på uppgiften.
Ta hand om varandra, och inte minst er själva.
Tack.
